Tro det eller ej, men sist jag åkte tjejvasan, 2005, så åkte jag på 4:39:57 och då hade jag tränat flera mil på skidor innan det.
Men i år, när jag bara åkt några km innan (i måndags) så åkte jag nästan en halvtimme snabbare.
Det här är från 2005…
…och här har vi 2009!
Nu är jag hemma. Jätteseg och fortfarande frusen.
Jag tog mig ända in i mål på tiden 4:12:18 enl. vasaloppsresultatet, själv fick jag det till 4:13:03 på min pulsklocka, men jag startade den väl några sekunder innan stoppade väl inte exakt.Jag hade som målsättning att åka under mammas dubbla tid och det klarade jag, då hon åkte på 2:20.Jag kan väl inte påstå att det var helt enkelt och smärtfritt. Jag fick jobba hårt…
Det var tungåkt, och det snöade konstant halva loppet. Men jag hade i alla fall mitt turdjur med mig; Ior -envis som en åsna, och det är jag med…
När jag kom i mål fick jag först vänta på en buss för att ta mig bort och hämta överdragskläderna sedan duscha. Trots att de körde skytteltrafik, så fick jag vänta två busslass. När jag kom dit fick vi hämta våra kläder på en stor fotbollsplan, sedan var det 300 meter att gå bort till duschen. När jag väl kom dit var det MASSOR med folk och jag stod säkert 45 minuter i en toalettkö. Det fanns EN toalett!
Sedan stod jag bra länge i en duschkö och när jag kommer in var det såna här gamla tråkiga skolduschar, såna här med svagt sprut uppifrån taket, ingen möjlighet att temperatur, så det var fisljummet, inget man blev varm av precis.
Att tvätta håret där kändes lönlöst, så det gjorde jag när jag kom hem istället.
Vi var frusna alla tre och drog på full värme i bilen, men trots det tinade jag inte upp. Jag var ordentligt nerkyld…
Jag är stel i hela kroppen (vågar knappt tänka på hur det kommer vara imorrn), luftrören är ganska överansträngda och jag har jobbig rethosta just nu… Men, men, jag tog mig i mål i alla fall och det är huvudsaken.
Alla krämpor får jag ta tag i sedan om de inte går över av sig själv…
Jag efter målgången
Tjejvasan nästa utmaning för Ronja
Ronja Hagfalk tränar fyra till fem gånger i veckan på Atlantum gym.- Sedan blir det promenader med hunden också, säger hon.
FOTO: JOHNNY FREDBORG
BORLÄNGE
Ronja Hagfalk bestämde sig. Hon tränar hårt och är noga med vad hon äter. På lördag åker hon Tjejvasan.
— Hade någon frågat mig för ett år sedan hade jag inte ställt upp, säger hon.
Ronja Hagfalk gör praktik i på Tunets Bad & Sport, hennes tid i övrigt tas till stor del upp av saker för att förbättra hälsan. I maj förra året bestämde hon sig för att lägga om sina kost- och träningsvanor. Nu har hon gått ner 20 kilo och ska åka från Oxberg till Mora i Tjejvasan.
Träningsprogram
— Jag trivdes inte med min kropp. Jag har alltid haft lätt att gå upp i vikt.
Hon kommer från början från Kolmården men bodde innan hon flyttade till Borlänge i början av 2008 i Karlstad under tre år. Där hade hon fått en remiss för en gastric bypass — ett kirurgiskt ingrepp där man drastiskt minskar magsäckens storlek.
— Men så flyttade jag till Borlänge och förlorade den tid jag stått i kö för operation i Karlstad.
Ronja Hagfalk fick reda på att det nog skulle ta flera år innan hon fick samma möjlighet inom landstinget Dalarna.
Träning
— Då bestämde jag mig för att jag var tvungen att ta tag i det själv.
I maj 2008 fick hon kontakt med Klaudia Larson, professionell bodybuilder och instruktör på Atlantum gym & rehab, som DD tidigare skrivit om. Klaudia hjälpte Ronja att lägga upp ett program med både träning och diet.
— Det första man gör är att sätta upp en realistisk målsättning. Sedan motiveras man utifrån resultaten. Märker man att man mår bättre blir man mer motiverad att hålla igång, säger Klaudia.
När Ronja var yngre åkte hon skidor och höll på med skidorientering. Hon berättar att det nu var fyra år sedan hon stod på ett par skidor.
— Men den här veckan ska jag börja åka lite för att känna hur det känns inför loppet på lördag.
Det var hennes mamma som övertalade henne att åka Tjejvasan.
— Det blir min mamma, min syster och jag som åker. De kommer att åka mycket fortare än jag.
Hon säger att hon tror att hennes mamma och syster kommer att åka de tre milen på runt två timmar.
— Jag hoppas att jag kan åka på under den dubbla tiden, säger Ronja.
Fakta: Ronja Hagfalk
Ålder: 22 år
Bor: Jakobsgårdarna, Borlänge
Jobb: Praktik på Tunets Bad & Sport
Husdjur: Rottweilern Shakira
På fritiden: Promenerar med hunden, tränar och skriver träningsblogg http://www.metrobloggen.se/traning
Fakta: Så här kan Ronja äta en dag
Frukost: Yoghurt med linfrön, psylliumfrö, krossat bovete, torkad frukt och proteinpulver.
Mellanmål: Kesella med hallon och blåbär.
Lunch: Kyckling och ris, med keso och en grönsaksblandning.
Mellanmål: Keso och skinka
Middag: Kyckling och ris (ofta blir det samma varma måltid till middagen.)
Kvällsmål: Omelett på äggvitor.
Innan läggdags: En proteindrink
Om man vill följa Ronja under Tjejvasan kan man göra det via SMS, då alla åkare registreras med hjälp av ett datachip. Läs mer på www.vasaloppet.se
Skicka ett SMS till 72777 med koden: VASA TV 8040
för att följa Ronjas väg mellan Oxberg och Mora.
ELENA LARSSON
Idag blev det dubbla pass. Direkt jag kom hem från Tunet tog jag en rask promenad runt hälsospåret med Shakira. Dessvärre var det ju inte plogat hela vägen…
Ikväll blev det ett sent pass på gymmet, men det blev i alla fall av. Bättre sent än aldrig som man brukar säga…
Jag gick på de stora hantlarna idag på hantelpressen, jag var ju själv där nere så det var ju ingen som skulle se om jag inte pallade med dem. Jag trodde att de började på 10 kg, men på sidan stod det 10,9 kg. Ironiskt nog så stod det 10,9 på den som väger 75 kg också… 
Men, men, jag körde några reps i alla fall…
|
Övning |
Vikt/Reps |
Vikt/Reps |
Vikt/Reps |
|
Lutande hantelpress |
5/20 |
10/12 |
10/7½ |
|
Bänkpressmaskin |
Nr. 2/15 |
Nr. 2/15 |
Nr. 2/15 |
|
Bicepscurl m. stång |
10/20 |
15/9½ |
15/7 |
|
Bicepscurl m. rep i cable |
20/15 |
20/13 |
|
|
Dipsmaskin |
Nr. 3/20 |
Nr. 4/12 |
Nr. 4/12 |
|
Dips mot bänk |
KV/10 |
KV/13 |
|
|
Tricespress m. rep |
15/15 |
15/15 |
15/15 |
Att köra i dipsmaskinen känns som waste of time, eftersom jag inte får någon kontakt, men jag får väl köra på…
Något som känns mindre bra just nu är ryggen. Vet inte om jag tränat för hårt eller om nån kota har stuckit iväg och klämt till en nerv. Det ömmar på ena halvan, men samtidigt så är det som bortdomnat/bedövat -jag har inte alls mycket känsel på det området. Känns lite läskigt, men jag ska höra med massören alt. kiropraktorn på gymmet vad man kan göra…
Här kommer nya bilder att jämföra med. Dessa bilder är tagna:
………9 juli………………10 Oktober……..20 December……8 Februari..
Jag skulle hämta ut mitt paket från Gymgrossisten/BodyStore idag och skulle visa leg. Vad händer? Jo, tjejen tittar misstänksamt på mig och säger -Är det du på bilden?
-JA, det är det sa jag och skrattade till. Jag var förmodligen lite rundare i ansiktet på den bilden. Jag fick ut paketet i alla fall och sa på skämt att man kan förändras en del om man köper grejer från dem.
Jaha, då var det ny månad och en ny mätning är gjord. Midjan bli smalare och smalare, men låren och vaderna förblir detsamma…
|
MÅNAD |
VIKT |
BRÖST |
BICEPS |
MIDJA |
LÅR |
VADER |
|
|
KG |
CM |
CM
|
CM
|
CM
|
CM
|
|
MAJ |
109,9 |
|
|
|
|
|
|
JULI |
105,4 |
115 |
43 |
102 |
71 |
46 |
|
AUGUSTI |
104,6 |
113 |
42 |
101 |
70 |
45 |
|
SEPTEMBER |
101,7 |
107 |
40 |
99 |
69 |
44 |
|
OKTOBER |
99,3 |
105 |
39 |
99 |
69 |
44 |
|
NOVEMBER |
96 |
103 |
39 |
95 |
66 |
43 |
|
DECEMBER |
94,9 |
103 |
38 |
94 |
66 |
42 |
|
JANUARI |
93,5 |
102 |
37 |
93 |
66 |
42 |
|
FEBRUARI |
91,5 |
100 |
37 |
90 |
66 |
42 |
Alla pratar om nyårslöften, men jag har väl aldrig avlagt nåt speciellt löfte mer än att träna. Och träna har jag ju gjort… Oavsett om jag lovat det eller ej…. Men något jag kommer fortsätta med nästa år är att äta det jag ska NÄR jag ska samt träna…
Jag vill inte ge nåt löfte om att gå ner 15 kg eller så, det kanske jag inte klarar och då blir jag ju bara besviken. Det får ta den tid det tar, och går det bättre än jag hoppats på, så blir det ju en glad överaskning.
Det här året har jag i alla fall gått ner 17 kg. Men det var iofs inte på ett helt år, utan det var först i maj som jag tog tag i det på allvar och jag har fått jättebra hjälp under resans gång. Jag har visserligen en lång bit kvar, men det går lättare nu när jag kommit såhär långt och sett att konceptet fungerar i längden…
Som sista utmaning det här året tar jag mig modet och publicerar alla jämförelsebilder… Jag la ut dem på träningsprofilen och fick bara positiv respons, så jag hoppas att jag inte möts av några spydigheter här heller…
Om man ger sig sjutton på att komma i form och får proffs-hjälp så går det! 16,5 kilo borta nu sedan i maj. Bilderna nedan visar resultatet från juli till idag. Jag har tyvärr inga såna här bilder från när jag började.
Tack för hjälpen med bilderna, Camilla!
9 Juli
10 Oktober
20 December
Nu gäller det bara att hålla i och inte släppa taget om de nya vanorna jag fått. Men så länge man har uppbackning och nån som pushar på så borde det funka…
Igår var det mjukstart på Lucian… typ… 6 Luciatåg, med uppstigning kvart i 5 på morgonen!
Alla var lagom trötta och diskussionerna under lunchen på broken dreams idag ledde till många flabb…Jag frågade vad det var för kött och berättade om att Ullis lurade i mig en liten bit lammkött härom dagen. Och jag sa att det smakade som får luktar! En av de andra tärnorna som aldrig vart ute på landet sa att de närmaste hon kommit lamm/får var Lambireklamen på TV… Suck! Vilka associationer…. *haha*
Idag samlades vi 8.30 LITE sovmorgon iaf… Men då slutade vi desto senare. Sista Luciatåget blev 18.30 och så åt vi mat på Bolanche.
Jag var på gymmet igår också… Men jag tränade inget, jag var bara nere och snackade lite skit och ventilerade bort alla dumma tankar/frågor… Jag tycker jag börjar se ut som en ihopklämd tandkrämstub, du vet sådär som de blir om man trycker på mitten… Ganska osymetrisk… INGA byxor sitter bra längre! (Tack och lov att jag har LIA på Tunet och kan springa i mjukisbyxor hela dagarna).
För att vara överviktig så är jag ändå ”tränad” och har en hyfsat smal midja. Och det är ju trots allt fettet på magen som är det som är farligast… Okej, jag har en midja och Ullis försökte trösta mig med att jag ska vara glad för det, eftersom många överviktiga tjejer saknar midja…