Min kropp är i obalans just nu och vill INTE samarbeta med mig. Ni får tycka att det låter som en bortförklaring om ni vill, men det är som det är just nu.
Min kropp är tydligen väldigt primitiv, eller så är det bara jag som är så lättpåverkad av stress. Och då menar jag inte den där stressen ”Oj, jag måste hinna med bussen om 10 minuter” utan en inre, djupare stress, som varar betydligt längre än 10 minuter.
”Om man upplever att en situation känns lite olustig skickar hjärnan ut stressimpulser genom kroppens stress-system. Stress-systemet i sig består av nerver och hormoner. Impulserna som skickas iväg sätter igång många olika reaktioner i kroppen för att hjälpa kroppen att ta itu med det som känns stressigt eller olustigt. Så fort man känner sig det minsta stressad börjar kroppen förbereda sig, helt omedvetet, på en kamp- eller flyktsituation. Detta är ett genetiskt arv för att människan överhuvudtaget ska kunna överleva. Via det autonoma nervsystemet sker det helt automatiskt en stressreaktion. Det autonoma nervsystemet kan man inte påverka med viljan hur mycket man än skulle vilja.”
Text från www.stressad.se
Kroppen går in i ett slags flykt- och försvarsläge och all energi lagras i kroppen -den måste ju spara på krafterna inför den fara som hotar. Alltså sänks ämnesomsättningen, stresshormonet flödar i kroppen och det i sin tur kan leda till övervikt. Det hela är ganska komplext, hela människokroppen är ett mirakel liksom! Men oavsett VAD som orsakar VAD så kan jag bittert konstatera att allt inte står rätt till just nu.
Jag VET att det är mycket just nu, jag KÄNNER i kropp och själ att situationen är ohållbar, det SYNS på vågen och måttbandet att jag har varit i obalans den senaste tiden. Det skvallrar dagens formcheck om…
