Jag startade jättetidigt på morgonen från Borlänge.
Först tåg till Stockholm, sedan flyg till London. Redan på första flyget serverades ett mellanmål.
I London blev vi avsläppta mitt ute på flygplatsen och slussade med buss till terminalen.
Det blev ett flygbyte i London för att sedan flyga vidare till Chicago. 
Lite drygt 8 timmar tog resan och man kunde följa resan på en skärm om man ville.
Väl framme i Chicago var vi ca 25 minuter sena och sedan tog det tid innan vi kom ur planet, och tillråga på allt satt jag längst bak.
Det var flera som hade anslutande plan och de fick en express-lapp, men dessvärre hade express-incheckningen stängt så ALLA fick vänta i samma kö och ingen organisering eller hänsyn till de som hade bråttom. De kollade inresetillstånd och det tog jättelång tid. Över 1,5 timme innan jag till slut kunde hämta min väska. Sedan var det en ny kö för att checka IN bagaget igen. En kö med frustrerande resenärer som alla riskerade att missa sina anslutande flyg.
Och tyvärr missade ju även jag mitt flyg. Det var minst 4 flyg som reste iväg utan flera passagerare och drygt 60 personer blev slussade till olika hotell.
Vi fick en värdecheck som betalning för hotellet och en ”bokningslapp”. Vi blev beordrade att gå till dörr 5E och vänta där.
Buss efter buss kom och flera fick åka iväg. Men ingen till vårt hotell. I 50 minuter stod vi där ute och väntade innan vi väl fick komma till vårt hotell.
Det gick i alla fall snabbt att checka in där och det var väldigt fint.
Tyvärr hann jag inte njuta av området. Klockan var långt över midnatt och jag skulle åka tillbaka till flygplatsen kl.5.
Jag var hungrig och köket hade stängt. Inte ens en smörgås kunde de ordna. Och frukosten var naturligtvis inte öppen kl.5.
En av de som jobbade där tyckte väl synd om oss och sa att han kunde skjutsa oss till 7-eleven så vi kunde köpa något att äta.
”Rummet” var 2 rum, badrum och ett litet kök. Jag hade varit glad över bara en säng just då. Kändes onödigt dyrt och fint.
Jag fick sova ca 4 timmar innan det var dags att bege sig av igen. Jag frågade när jag klev in i taxin hur mycket det skulle kosta. 28 dollar sa han.
Väl framme frågade taxichauffören hur mycket jag ville lägga till. Dricks? Jag har ingen aning om vad man ger i dricks för det här. För enkelhetens skull tänkte jag att jag skulle runda upp till 30 dollar. 30?! Utbrast han. Du kommer från hotellet, tar en taxi och vill lägga på 2 dollar? Han blev obehagligt arg och jag kände mig inte direkt bekväm i situationen… I Sverige betalar vi ju vad det kostar. Jag har då aldrig betalat mer när jag har åkt taxi -de är duktiga på att ta betalt ändå.
Incheckningen dagen efter gick hur smidigt som helst. När man väl hade blivit insläppt i landet gick det bra.
Den här flygturen hade jag en fönsterplats och fick se Chicago och Dallas från ovan.
[videofyme id=”10062322″]
Väl framme i Dallas blev jag uppmött av Dana och hennes son Chase, de bor lite utanför Dallas.
På vägen stannade vi och åt lunch på ett mysigt ställe som hette Mom’s Café. Jag åt lasagne… Här åker man till USA och äter italiensk mat. Skämt åsido. Efter ett dygn var jag skapligt less på sandwich så det var gott med riktig mat.
Vi stannade på ett ställe till efter en stund för att hälsa på hennes man och ta en drink. Det var på Lockhart smokehouse Plano.
Till slut kom vi hem och jag var sååå trött. Jag tog en powernap, gick upp och åt lite middag och sedan gick jag och lade mig igen. Trevligt sällskap?! Haha!
