Idag hade vi avslutning med tjejgruppen och det blev promenad samt grillning vid stångtjärn.
Hela 3 varv runt traskade jag…. Jag tror att det ca 2 km runt tjärnen…
Korvgrillning i kallt och ruggigt väder….
Jag hittade en anka som naturligtvis inte ska behöva vara utan mat….
Jag är trött, seg och frusen nu. Men i det här vädret så….
Ska dock försöka köra ett pass på gymmet ikväll….
Idag tog jag ett varv runt älven igen. (utöver de vanliga hundpromenaderna). I och runt älven finns det fåglar av olika slag, några flyger och några simmar, men EN sak har de gemensamt. Att när man som sprallig rottis rusar mot dem så flyttar dem på sig….
Shakira sprang efter några ankor som simmade iväg. Hon kunde springa bra långt i vattnet (längs älvkanten), för just där var det en sten, men sen…. PLUMS! När stenen försvann…. Det var hennes första riktiga dopp!
Jag lyckades! Jag har inte fått i henne i vattnet mer än till magen… och rottisar som ska gilla att bada!
Men simma kunde hon ju! Men hon såg ganska förnärmad ut när hon kom upp på land igen -Kraken!
Nåja, vi har fått motion bägge två och nu sover hon gott….
Ser ni vad det här är?
Just precis, en träningshandske!
Skillnaden är att DEN HÄR handsken är unik -numera saknar den en tumme…
Jag hittade den i Shakiras bädd, VEM kan ha lagt den där…?
Imorse blev det en oplanerad träningsrunda, eller rättare sagt, den rundan jag HADE planerat att gå blev inte av…
Shakira mådde lite dåligt, förmodligen ätit nå´t olämpligt, så jag släppte ut henne i trädgården (för att slippa torka golvet). 5 minuter senare när jag skulle gå, hittade jag inte min MP3- spelare och for runt och letade efter den. Då ringer det på dörren. En granne som sa att Shakira hade stuckit iväg… Typiskt!
Jag tog kopplet och gick bort till Cissi och Gazton, hon brukar vilja gå dit och leka… men ingen Shakira där….
Jag lånade Gazton och gick med honom i säkert 45 minuter, medan jag letade efter Shakira. -Utan resultat! Det var dock lite annorlunda att gå med en Schäferhane mot att gå med en Rottweilertik. Jag gick hem till mig för att hämta telefonen och såg då att Cissi hade ringt. Ja, då hade hon Shakira inne hos sig -för hon hade ju gått dit senarei alla fall.
Så det blev ombytta roller idag. Jag tog hand om Cissis hund och hon tog hand om min….
Idag blev det en promenad, det har regnat och varit strålande sol om vartannat. När vi gick iväg sken solen, men när vi kom hem var jag ganska blöt….
Men Shakira verkade nöjd och glad ändå…
Jag hade min nya -EGENDESIGNADE- tröja på mig, så om ni ser nån med sån här tröja så vet ni att det är jag.
Shakira är en underbar vän -i vått och torrt. Sen att hon blir mer skitig när det är vått är en annan sak… 
Ibland är hon billig, när hon gjort något jag inte tycker om -rullat sig i nåt smaskigt t.ex. Då är det BAD som gäller…
Men hon förstår när det är allvar och jag är glad att jag ändå har en så pass lydig hund…
Ikväll var det underbart väder fortfarande så jag tänkte att jag tar ett varv till nu ikväll runt sportfältet. Egentligen skulle hon kunna gå lös med mig, men för ”syns skull” så har jag ett flexikoppel (så hon ändå kan springa lite fritt). Nu är hon ju dock stor och det flexikopplet jag använt är till för hundar upp till 25 kg eller nå’t.
Idag införskaffade jag ett nytt flexikoppel till henne som är godkänt för hundar upp till 50 kg (hon väger 34 kg i dagsläget) och det var ett brett band hela kopplets längd.
Eftersom det var varmare ute var jag lättare klädd och hade dessutom joggingskor på mig. Jag drog upp tempot lite på musiken och började jogga. Shakira tyckte väl att jag lekte med henne och började skutta runt. Och DÄR lossnade flexikopplet från fästet längst in… SÅ bra var det! Men det andra kopplet har det aldrig hänt något med!
Okej, ett 5 meter långt nylonband, ett stort handtag utan koppel, en sprallig hund och ca 1½ km tillbaka… Brännsår i handen är inte kul, vilket jag skulle riskera om jag höll i flexi/nylonbandet, så Shakira fick gå lös. Jag stängde av musiken och genade på en av gångvägarna för att komma tillbaka lite snabbare. FOT, HÄRÅT, SAKTA och STANNA är några bra kommandon som hon kan, men man får påminna henne ofta då vi inte tränat så långa sträckor på t.ex. FOT. Men hon skötte sig över förväntan även när vi mötte en hund. Hon älskar allt och alla och skulle mer än gärna vilja hälsa på varenda kotte hon möter…
Varför ska det vara så svårt att ha en målbild?
Veta vart man vill komma och vad man vill uppnå…
Ännu svårare är det att sätta upp REALISTISKA mål.
Jag pratade med Ullis om det och då fick jag i uppgift att skriva ner olika delmål som hon ville ha skriftligt ikväll.
Men vad är då ett mål och vad är ett önsketänkande?
Jag kan ju sätta upp som mål att jag ska gå runt sportfältet 3 ggr./vecka FÖRE frukost -DET kan jag ju påverka och ”just do it” liksom, men att sätta upp som mål att kunna komma i de där jeansen innan midsommar eller liknande är ju ganska förkastliga mål då jag inte kan påverka det. För punktförbränning fungerar ju inte (om man nu inte tror på det som stod i senaste numret av IForm) och då kan jag inte påverka att just låren ska bli smalare, INGENTING har hänt med dem sedan oktober!
Imorse var jag i alla fall ute och gick runt sportfältet med Shakira… FÖRE frukost…
Mina fötter kändes som om jag hade stoppat ner dem i betong idag när jag gick runt älven. Med dubbla viktmanschetter hade jag 4 kg runt vardera vrist och det var drygt att överhuvudtaget lyfta på fötterna, vilket man måste göra då det bara är en upptrampad gång i snön.
Träningen idag blev 5 km, en medelpuls på 155, max på 180 och en kaloriförbrukning på 358.
Trots vikterna och en smått bångstyrig hund så tog det bara 51 minuter att gå runt. Och som jag slet i somras för att komma ner till 45 minuter… Ta då hänsyn till att det var mindre kläder i vägen, barmark och mer motiverande att vara ute… Mot vad det är nu… Så visst har det blivit skillnad….
Överväger att köra ett styrkepass senare också (om jag orkar)
Idag blev det inte så lång tid på Tunet, gymmet där jag har yrkesutbildningen. Jag ringde direkt i morse till Falu djursjukhus och fick en tid till Shakira. Jag upptäckte igårkväll att hon hade en bruten klo…
Så idag blev det ett 3-timmarsbesök hos veterinären, med sövning, operation och hela köret… Så nu är hon lite låg och inte särskilt sugen på någon längre promenad.
Själv hade jag ”liggande träning” idag. Kallas också för massage, men en del hävdar ju att det kan jämföras med ett träningspass… Men jag vet inte, för mig blev det mycket mental träning/terapi av det också. Att kunna slappna av trots att nån pillar på mig… Det var ju inte så farligt. Och Bosse sa att jag var mer avslappnad den här gången iaf då jag var som en fiolsträng sist…
Jag glömde uppdatera igår…
Då blev det i alla fall en kvällsprommis. Bättre än inget… Och det är inte bara fysisk motion vi får Camilla och jag… Nej, båda två får jobba med sina rädslor…
Jag är mörkrädd och har därför min hund med mig… Camilla är hundrädd… Vilket team! Men det går jättebra faktiskt!
Jag hade viktmanschetterna på igår också, det är jävligt drygt att gå med dem, men det kändes som att fötterna fick LITE bättre fäste iaf på skridskobanan som nu var på gångvägen…
