Jumping fitness

Ikväll testade jag jumping fitness för första gången. Det var kul, men väldigt speciellt. Helt tvärtemot vad hur man brukar hoppa. Jag som har hoppat trampolin i många år strävar ju UPPÅT och att trycka ifrån. Här skulle man istället stampa ner, hålla låg tyngdpunkt och dra upp knäna.


Efter det här passet förstår jag hur folk med dålig koordination känner sig när de går på ett danspass. Känslan att hela tiden ligga ett steg efter, i baktakt. Det blev ungefär så för mig ikväll eftersom mina hopp tog längre tid, då jag studsade uppåt. Jag hade nog fixat övningarna bättre på golvet. Man får nog tänka trampa och stampa, snarare än hoppa.

Mål med träningen?

Jag behöver ett mål med träningen. En tävling, en utmaning, något att sträva mot eller genomföra. Just nu är det ganska tomt på den fronten… Men å andra sidan har jag dragits med en förkylning i flera veckor nu och har inte tränat alls.

Om jag blir frisk innan den 24 oktober funderar jag dock på att genomföra ”Skeleton Crew” utmaningen som Concept 2 har.

Bloggen är räddad!!

Välkomna hit, eller kanske välkomna tillbaka. Ni som tittar in här nu, kanske för första gången eller som återkommande läsare, som ni ser så har det varit lite glest med inlägg senaste tiden. Det beror på att bloggen har legat nere och jag har inte haft möjlighet att skriva. 

Jag började blogga 2007 genom metrobloggen, efter ett par år ville Metro stänga ner allt (de fick väl inte in så mycket pengar som de hade räknat med?) 

Alla bloggar flyttades till en annan plattform och jag trodde att allt var lugnt, men tji fick jag. Efter ett par år här stängdes bloggen ner och det dröjde innan de kom med förklaringen. Men den öppnades igen tillfälligt för att folk ska kunna flytta sina bloggar. 

Sagt och gjort, nu ligger min blogg på MITT webbhotell och ingen annan ska kunna styra över den igen! 

Jag kommer peta in några av sommarens händelser retroaktivt. Det saknas lite bilder här och var och interna länkar funkar tyvärr inte. Inte än! Jag ska försöka fixa dem vartefter. Ha lite tålamod! Det är trots allt över 4000 inlägg som jag har skrivit under de här åren. 

Om du är nyfiken på något speciellt inlägg, så finns det en sökfunktion. 🙂

Topploppet

Idag var vi i Stockholm och deltog i ToppLoppet. Ett roligt äventyr och Vilja tyckte det var spännande att åka tåg.

Jag fick en goodiebag direkt jag kom dit.

Efter loppet hade vi en gemensam picknick.
Det var mycket intryck och man blir trött av att åka tåg, tunnelbana och buss.

Som vanligt hade jag packat för mycket av både mat och blöjor. Men alla kläder gick åt, så jag hade ett stort tvättberg att ta hand om sedan.

Det var lite smått och gott i goodiebagsen. En fick jag när jag kom i mål.

Till picknicken fick vi en supergod juice, eller rättare sagt råsaft.

Det var en trevlig tillställning och jag måste få ge beröm till alla hjälpsamma människor. Även om de kanske inte läser här… Där ÄR inte lätt att resa kollektivt med barnvagn alla gånger. Ett äldre tåg med alldeles för smal gång så jag fick hjälp att lyfta vagnen in till platsen. Och även upp och ner för trappan. 

På en tunnelbanestation möttes jag av en avstängd hiss och de hänvisade till en annan ingång. Det var inte långt ner, men det fanns ingen rulltrappa ner där – bara upp. Jag fick hjälp av en kille att bära ner vagnen för den trappan. 

På vägen hem var det ett nyare tåg med bättre plats inuti och dessutom hade jag plats i handikapp-vagnen. Rullstolshiss, hurra! Men nej, den funkade inte! Alltså, jag tycker synd om de som verkligen är i behov av rullstol och möts av detta. 

150 situps – Annie

Idag var det dags att köra Annie igen. Det gick inte lika bra som sist, om man säger så. Då kunde jag t.o.m köra RX!!

För det första verkar jag totalt ha glömt bort hur man gör double unders, så jag fick köra singelhopp. Och situpsen ska vi inte prata om. Vad har hänt med magmusklerna? 

Det blev alltså en skalad Annie på tiden 15:25

Blodomloppet 2016

Ikväll var det dags igen – blodomloppet! 

Tyvärr har jag inte haft riktigt samma förutsättningar att kunna träna inför loppet. Och resultatet blir ju därefter såklart. 

Jag lyckades i alla fall få barnvakt så jag kunde delta i tidtagningsklassen. Klockan stannade visst på 48:15

Sedan är jag lite sån som springer fort när jag springer, men sedan går en bit och vilar. Kortare intervaller alltså. Men på blodomloppet funkade det inte så bra. Jag valde att starta ganska långt bak, vilket gjorde att jag hamnade i en grupp där majoriteten gick. När jag gick funkade det, men att springa… Ja, då fick jag zick-zacka mig fram. Att småjogga med myrsteg tröttar ut mig mer i förhållande till hur långt jag kommer. 

Jag var trött efteråt, men jag tror nästan att Vilja var ännu tröttare.