Eller det bästa! Det värsta är alltså när man tvingas träna UTAN musik… Jag glömde min Mp3-spelare hemma i laddaren, jag kom på det på vägen till gymmet, men orkade inte vända. Nu när Peace & love-festivalen drar igång är det ett h-vete att ta sig fram, och värre blir det under veckan!
Men det bästa löpbandet står precis vid en högtalare, som naturligtvis är riktad ner mot gymmet, men lite hör man ju ändå. I alla fall i början! Sedan kom det en person och började springa på ett av de mindre bra löpbanden och musiken drunknade i det irriterande ljudet från löpbandet intill. *suck!*
Jag sprang på i alla fall och känslan är obeskrivlig när man bara har EN enda intervall kvar! 😀
Totalt hann jag 6½ km på en timme, men då är det 10 minuter uppvärmning samt 10 minuter ”återhämtning” efteråt… Effektiv löptid var egentligen ”bara” 35 minuter
Svettig blev jag åtminstone, jag lovar -jag hade kunnat vrida ur svett ur mina strumpor efteråt…
Och så var det pulsen. Jo, den ökar ju hela tiden -trots att jag höll samma tempo. 8 km/h höll jag under 6 intervaller. Tänkte köra samma till den sista också, men just då tystnade löpbandet intill och musiken peppade mig lite igen. Så då ökade jag på när det var 2½ minut kvar, först till 9 km/h och de sista 90 sekunderna ökade jag till 10 km/h.
När jag stannade efter sista intervallen hörde jag ”Bra bra” från löpbandet intill. Mannen i den vita mössan var där igen. Märkte inte ens när han kom! Han smög så försynt…