Då var det dags igen…

Åter igen dags för ett styrkepass. En upprepning av tisdagens pass, men lite tyngre, lite starkare.

Det var en man i 40-årsåldern som också körde bänkpress när jag var där. Han hade den ”bra” bänken.
Den jag körde på har 5 täta upphängningshakar, vilket gör det svårt att få fast stången, allra helst om man är trött…
På sista setet orkade jag bara 2 och fastnade i bottenläget. Snabb som en vessla (kan själv!) rullade jag ner stången och satte mig upp. Samtidigt som jag hörde bakom mig ”vänta ska jag hjälpa dig”. Den mannen hade tydligen haft koll på mig när jag körde och skulle komma till min undsättning. Skönt att finns hjälpsamma personer på gymmet, för tänk om jag verkligen inte hade ORKAT få bort stången liksom…?! Jag MÅSTE börja öka vikterna nu för att ”komma i form” till mångkampen.

Och sedan avslutade jag passet med alla rehabövningar för magen.
Jag blev dock tvungen att avbryta en av övningarna. Det gjorde för jävla ont i mina ben. Träningsvärken efter igår är brutal!!!

Övning

Vikt/Reps

Vikt/Reps

Vikt/Reps

Vikt/Reps

Vikt/Reps

Rodd

Nr. 11/3

Nr. 11/3

Nr. 11/3

Nr. 11/3

Nr. 11/3

Bänkpress

35/3

35/3

35/3

35/2

35/2½

Latsdrag

50/3

50/3

50/3

50/3

50/2½

Situps (Långsamma korta)

29

22

18

Sidoplankan

13 s

15 s

11 s

Liggande benlyft på sidan

7

7

Plankan

15 s

18 s

20 s

2 svar på ”Då var det dags igen…

  1. Usch när sådant där händer och ingen är i närheten är det lite jobbigt. Jag lyckades inte få upp stången en gång och kände mig rätt så platt med den på bröstkorgen. Tur att man fick ur sig några halvkvävda ”hjälp”-rop. Kändes lite pinsamt dock att ligga där som en annan flundra
    /Cecilia
    http://metrobloggen.se/bandofsisters/

    • Ja, när jag ska köra tyngre vikter skulle jag vara ganska tacksam över att ha nån i närheten. Än så länge kan jag ju hantera dem själv.

Lämna ett svar till Band of Sisters Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *