När solen stod som högst!

När solen stod som högst på himlen idag passade jag på att ta en powerwalk. Underbart, soligt och varmt med lagom mycket blåst.

Dessvärre blev inte promenaden så underbar som jag hade föreställt mig. Jag kände mig så begränsad och kunde inte ta ut stegen ordentligt. Träningsvärk/stelhet i höftböjaren (iliopsoas) satte stopp.
Okej, jag erkänner, jag ÄR dålig på att stretcha… Min sjukgymnast har  använt sig av terapeutisk stretching på mig och då har det blivit bättre -ett tag!

På tisdag väntar i alla fall en välbehövlig massage så mina ben förhoppningsvis är fit for fight till  tävlingen (blodomloppet) nästa torsdag.

2 svar på ”När solen stod som högst!

  1. Jag vet hur det känns! Jag är rätt så flitig med att stretcha men just höfböjaren får man gneta lite extra med! Lcyka till!

    • Jo, men det blir liksom aldrig av… På gruppträningen blir det 2-3 minuters stretch i slutet. Men just nu blir det inte mycket gruppträning överhuvudtaget, när jag har 4 styrkepass och så flera powerwalks varje vecka… Ett tag lade min sjukgymnast in stretchövningar i träningspasset som ”obligatoriska övningar”. Jag har mycket lättare att följa ett träningsprogram… =P
      Haha!

Lämna ett svar till Ronja Hagfalk Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *