Imorse, ja, på förmiddagen skällde Celine som om någon hade ringt på dörren. Jag tyckte det stod nån utanför, men varför inte ringa på då?

Jehovas vittne!! For genom mitt huvud och jag hoppas att människan snart skulle gå… Dessutom sprang jag fortfarande runt i pyjamas! Sedan ringer mobilen, min syster som frågar om jag är hemma -för hon står utanför… Jaha!!! Det var slut på batterier i dörrklockan.

Lite senare, när jag väl hade klätt på mig skällde Celine igen, men då hade jag släppt tanken på Jehovas vittne -för jag kände mig så larvig förra gången när det bara var syrran… Men denna gång så VAR det damen från Jehovas Vittne. Men jag avfärdade henne, vänligt men bestämt och tog INTE emot nån ny skrift!

Det är väl en nackdel med att inte bo i lägenhet i trappuppgång och ha portkod.
Men å andra sidan kan man få trevligt besök då och då. Barn som säljer jultidningar/panda-saker (WWF) och lite smått och gott för att tjäna in pengar till klassresa. SÅNT bidrar jag gärna till. Speciellt om de har cyklat hit och bor en bit bort. De är ambitiösa och kämpar verkligen! 
Jag minns själv hur det var när JAG var i den åldern!

Nästa inköp blir nya batterier till dörrklockan och kanske ett ”dörröga” ?