Spegel, spegel….

Det jag ser i spegeln verkar inte vara samma som andra ser… Är det min syn det är fel på? Är det fel på spegeln från just det stället jag står på? Eller är det helt enkelt hjärnan som inte hänger med??

img_1421

Jag ser på vågen och mina papper -det står STILL! Eller rör sig +/- 2 kg och har gjort det i nästan 2 månader!!

På en del bilder ser jag alldeles för smal ut -det är inte jag!! Andra bilder som är tagna för 2 år sedan -Det ser inte ut som jag. Jag uppfattade nog aldrig hur stor jag var…

Idag var jag på gymmet igen Och fick en spontan kommentar att det var JÄTTESTOR skillnad på mig nu mot förut… Ironiskt nog hade jag bara nån minut tidigare känt mig grotesk när jag såg min spegelbild och jämförde mot hennes…. Okej, man ska inte jämföra med ”alla andra” -lättare sagt än gjort! 

Så här såg iaf dagens pass ut;

Övning

Vikt/Reps

Vikt/Reps

Vikt/Reps

Sittande lårcurl

Nr. 10/12

Nr. 10/10

Nr. 10/11

Multi hipp

Nr. 10/12

Nr. 10/12

Nr. 10/12

Hamstringscurl på boll

KV/12

KV/12

KV/12

Sidoliggande benlyft

KV/12

KV/12

KV/12

Torso

Nr. 20/12

Nr. 20/12

Nr. 20/12

Rotator utåt

Nr. 2/12

Nr. 2/12

Nr. 2/12

Rotator uppåt -på mage

1/12

1/12

1/12

”Fjärilen” med hantel

1/12

1/12

1/12

1/12

Sittande rodd

62/12

62/12

62/12

Latsdrag

35/12

40/8

40/8

4 reaktion på “Spegel, spegel….

  1. Jag tror inte det finns en människa i världen som har en korrekt bild över hur de faktiskt ser ut. Såg du någonsin det där programmet ”Jag vill vara snygg naken” när det gick på TV?
    En av uppgifterna de fick där var, att i ett led av mäniskor av olika storlekar, placera in sig själv i storleksordning. Inte en enda hade rätt. Alla trodde de var minst 2 storlekar större än verkligheten.
    Jag läste en undersökning som visade att tjejer i stort sett alltid ser sig själv som tjockare än vad de är. Det roliga är att samma undersökning visade att killar oftast tror de har större muskler än vad de har.
    Spegeln ger aldrig något rättvist mått. Speciellt när man, som du, genomgår en sån drastisk förändring. Då hänger hjärnan inte med. Utan den ser samma saker i samma spegel, som den alltid har gjort. Har du någonsin sett dig själv i en annan spegel, tillexempel på ett hotellrum? En spegel som du aldrig tittat i förut. Man ser aldrig ut som man brukar då. Du kunde ju testa att flytta runt spegeln du har hemma. Ställ den i ett rum där den aldrig har stått innan. Se om du kan se någon skillnad.
    Att personer som bara träffar dig då och då har lättare att uppfatta skillnaden är ju inte konstigt. De ser den ju inte gradvis, som du gör. Utan för dem så kommer den helt plötsligt. Från förra gången de såg dig, och så två månader senare. Jag tror varenda en av dem är grymt imponerade av dina insatser.
    Om du känner att du har platåat, så tycker jag du ska läsa det här: http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.13971294
    hos Linda Fodor. Man måste lägga om sitt tänk när det gäller viktnedgång, och se det som en klättring uppåt mot ett mål istället. Då blir även platåerna positiva, inte negativa.
    Oj, det blev mycket skrivet, hoppas du orkar läsa igenom det =)

    • Hej! Tack för att du tog dig tid att skriva så mycket -jag fick mig en liten tankeställare… Jag såg nånting liknande nån gång fast en amerikansk (tror jag) ”How to look good naked” Men just det med att placera sig rätt i ett led känner jag inte igen, men jag skulle nog själv inte klara det…. Jag borde kanske testa det där med speglarna, dessvärre är ju mina hemma fastskruvade… Men jag har sett mig själv i samma spegel fast med 1½ års uppehåll -ett gym som jag tränade på ofta tidigare och sedan var där igen när jag hade minskat i vikt… Det såg konstigt ut….
      Jag läste precis Lindas inlägg och det kanske är välbehövligt med platåer…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *