Orkar, orkar inte…. ?

Jag har passerat den där bron alldeles för många ggr. Men skulle jag passera där nu skulle jag göra både mig mig själv och andra olyckliga… OM jag skulle klättra över staketet skulle jag ändå bara bli stående där, jag skulle inte VÅGA hoppa… Och vad skulle hända då? Jo, förbipasserande bilar/bilar på motorvägen under skulle förmodligen ringa 112 och det skulle bli ett stort jävla pådrag… Allt trassel för en olycklig ung kvinna…

Jag hatar mig själv just nu, och det jag ser i spegeln… Jag ser förmodligen ut som vanligt. Det är ju inte så att man går upp 10 kg på en gång bara för att man har missat 2 pass/vecka i en månad. När jag i normala fall kan träna 10 pass/vecka. Men det har väl blivit nån slags ångest som går ut över kvinnan i spegeln… Hur som helst så är det inte mycket som kan göra mig lycklig just nu… Kalla det för en svacka om ni vill, jag vet inte vad jag ska kalla det. Jag känner mig bara tom!

Kanske kan det ha med otillräckligheten att göra, att jag inte duger… Att jag misslyckas med saker som jag försöker klara av. Jag gjorde ett test om huruvida bra självförtroende man hade. Resultatet ska man naturligtvis ta med en nypa salt, men enl. testet var det bara mina prestationer som räknades. jag var tvungen att prestera något bra, annars dög jag inte som människa. Och jo, det är så jag känner…

Det är inte första gången jag känner så här heller… Och i en sån här situation bör man egentligen inte vara ensam… Jag har ju iofs Devil. Han buffar på mig nu, när han märker att jag är ledsen…

3 reaktion på “Orkar, orkar inte…. ?

  1. hej! ja jag känner igen det du skriver. jag tror också att det är dessa tillfällen som gör en starkare. Man får fundera över vad som egentligen betyder någonting.. det är tufft när man är mitt i, men om några år tittar vi tillbaka och ser hur mycket vi har lärt oss =)!

  2. Lina: Jo, ibland kanske man måste se det från ett större perspektiv… Om jag idag tittar några år bakåt; Högstadiet som var såååå jobbigt. Var det verkligen så hemskt? Det var mest småtjafs och alla var så omogna. Den perioden då man knappt visste vem man själv var… Nej, annat är det idag. Men som du säger, om några år när vi tittar tillbaka så…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *