Jag har tränat på Atlantum i över 5 år och självklart har man sett och hört väldigt mycket. Dessutom har jag många fina minnen från tiden där. Nu har Atlantum sålt gymmet och jag tänkte bara ta upp det bästa och det bästa -samlat på ETT ställe. Alla händelser är redan omskrivna i bloggen.

Jag började på Atlantum våren 2008, men var livrädd för fria vikter. Stängerna skulle anfalla mig och hantlarna bita mig -trodde jag! Därav anledningen till att jag ENBART körde gruppträning tidigare. Jag körde tillsammans med en tränare först och fortsatte sedan på egen hand, med bara ett träningsupplägg. Jag var väldigt överviktig, eller rättare sagt fet då, om man ska gå efter BMI. Och jag ville ju inte att nån skulle säga nånting om mig, ville inte höra några elaka kommentarer så jag körde med musik i öronen i början och var i min egen bubbla när jag tränade. Numera har jag ingenting emot om nån pratar med mig, det är inga elaka kommentarer som folk säger i alla fall -så jag nöjer mig oftast med den musik som gymmet spelar.

En kväll när jag hade tränat klart och kom upp till repan så var det en man där som tog det lugnt och pratade med Bosse.
Han vände sig mot mig och sa; ”Det har hänt saker med dig nu, du har utvecklats en hel del”. Jag ville nästan vända mig om för att kolla vem som stod bakom mig, alltså vem han pratade med. Jag har aldrig sett honom förut!
”Jag?!” Utbrister jag. Vad har hänt med mig? När har han sett mig? Vad syftade han på? Tankarna bara snurrade och situationen kändes ganska olustig. Har han spionerat på mig när jag tränat? Av vilken anledning? Och vart ville han komma?
”Hur har du sett mig?” Frågar jag dumt nog, han har väl använt ögonen…
”Är du säker på att du inte blandat ihop mig med någon annan?”
”Du behöver inte bli så förtvivlad, vissa människor märker man. Jag såg dig när du började träna här och det är kul och se att du är så envis och kämpar på så målmedvetet”. Fortsatte han. ”Märker du inte själv nån skillnad?”
”Eeeehhh, jooo, men bara att vågen visar lägre siffror än förut…”
”Inget annat?”
”Nej, jag är alldeles för självkritisk för att kunna se sådant…”
Jag var helt SÄKER på att Bosse hade sagt åt honom att säga så, men det visade sig senare att det inte alls var så. Och idag kan jag skratta åt det och blir faktiskt bara GLAD av hans närvaro idag.

När jag skulle springa 2 km för ett test ville jag ha lite peppande musik som motivation. Jag bad Bosse ändra till en skön låt att springa till, ”Welcome to the club” den fanns i 3 olika remixer, ”Ja, men kör på dem då” sa jag. Snäll som han var (trodde jag) så lät han den låten gå under hela testet. Testresultatet blev 13:03.
När jag kom tillbaka till receptionen var det ingen där, men han byter väl snart till vanlig slumpmässig uppspelning av musiken igen, tänkte jag. När jag hade duschat hörde jag att samma låt spelades fortfarande! Jag frågade när jag kom upp om ingen klagat på musiken ännu. ”Är det samma låt fortfarande?” *Hahahaha!* Ojdå! Den hade hamnat på repeat av misstag!

Gymmet byggde om och bytte omklädningsrum mellan herrar och damer för att herrarna behövde få större yta. Jag fick en överraskning i det nya omklädningsrummet, när jag skulle duscha stod det en man där! Han ryckte snabbt åt sig handduken och sin väska och bad om ursäkt i farten när han rusade ut -förhoppningvis till rätt omklädningsrum! Jag blev lite snopen, men efteråt kan jag skratta åt det!

Efter ett hårt träningspass kan man ju bli lite trött och det är inte alltid man tänker helt klart! En kille som jobbade där hade just avslutat sitt pass och såg väldigt bekymrad ut när kom upp. Han hittade inte sin cykelnyckel! Han letade i varenda fack i väskan, kände igenom alla fickor, hade gått ett extra varv i gymmet och kollat. Bosse sa åt honom att gå ut och kolla om han verkligen hade LÅST cykeln, eller om nyckeln satt kvar där. Efter mycket om och men går han ut och kollar. Cykeln var borta! Han kommer tillbaka och säger. ”Men gud vad dum jag är, jag fick ju skjuts av mamma idag!”

Jag är inte sådär väldigt morgonpigg, utan tränar hellre senare på kvällen. En kväll tränade jag precis innan stängning. Då hade jag egen musik i öronen och satt och cyklade. Jag hörde inte när gymmets egen musik stängdes av… Helt plötsligt blev det kolsvart och jag är ju mörkrädd!! Ja, jag skrek – och rätt högt dessutom! Bosse som släckte lamporna sa att det lät som om nån höll på att slakta en gris. Men efter den gången släckte han aldrig mer förrän jag hade kommit upp!

Jag fick en kul start på 2009! När jag kom till gymmet insåg jag att mitt hänglås inte låg i väskan. Jag packade ju om och grejade innan jag åkte bort över jul/nyår. Men jag fick låna ett hänglås på gymmet. Nyckeln lade jag i fickan och hoppades på att den skulle ligga kvar där. Men nej… Efter passet upptäckte jag att nyckeln var borta! VAR hade jag tappat den? Benpressen? Ja, det var ju enda maskinen där jag låg tillräckligt upp-o-ner för att den skulle kunna ramla ur fickan. Jo, den låg där, under sitt/ryggstödet. Puuuh, vilken tur! Men eftersom jag precis hade gjort en nagelförlängning var den svår att få upp och istället för att få grepp om nyckeln, så lyckades jag peta in nyckeln UNDER ”bottenribban” på benpressen. Fan också! Jag gick upp till repan och bad om ett litet smalt verktyg och peta med… Bosse rätade ut ett gem som jag kunde peta ut nyckeln med. Jag behövde ju i alla fall inte be om en bultsax!

Ibland är man trött och smått virrig… Jag hade just tränat bänkpress och går upp till receptionen för att få låna ett hopprep till dagens WOD. ”Kan jag få låna en bänkpress? Nej! Jag menade ett hopprep…” Haha!

Att ha larm på bilen kan ju vara bra -IBLAND. Men idag kände jag mig som en biltjuv när larmet gick igång på min bil. Jag LÅSTE bilen med larmdosan, men efter träningen när jag skulle låsa upp funkade den inte! Batteriet verkade vara slut. Vad GÖR man?
Jag låste upp bilen med nyckeln, det funkade ju -tills jag öppnade dörren! DÅ startade larmet! OJ DÅ! 
Jag stängde dörren igen, låste med nyckeln -inget hände! Larmet gick fortfarande. Skulle jag springa därifrån? Set var ju tur att jag hade kört ett tungt benpass och inte ORKADE springa därifrån. 
Hallå?! Det är MIN bil! Jag får väl åka hem med larmet tjutandes då… Men när jag startade motorn med nyckeln så tystnade det -Tack och lov!
Jag kan ju tillägga att jag stannade till på Ica på vägen hem för att köpa nytt batteri till larmdosan…. 

Fortsättning följer….