Ikväll var det dags för älven runt. Ett lopp arrangerat av Borlänge löparklubb. Det har liksom blivit en tradition att springa det.

Jag hade dock inte de bästa förutsättningarna ikväll. Dels så har jag en fruktansvärd träningsvärk efter murph i måndags, och så har jag knappt sprungit alls de senaste veckorna pga muskelbristningen som blev värre under en period.
Konditionen var alltså inte på topp heller. Tidigare år har jag ju lyckats förbättra mig och springa snabbare på hösten än på våren, men den här gången blev det alltså tvärtom.

Tiden blev 32:52, inget att skryta med alltså. Men däremot kan jag lägga till världens snyggaste vurpa på meritförtlistan! 😛
Jag hade en liten kille i 7-årsåldern och hans mamma (gissar jag) framför mig. Och den grabben psykade mig hela banan. Det finns knappast nåt värre än att jaga ikapp nån och preciiis när man är nästan vid personen så börjar denne springa igen. En liten stund bara. Och så höll det på! På upploppet, ner för slänten, tänkte jag att jag kunde springa om -jag har ju i alla fall längre ben och NERFÖR går det ju lätt! Men tji fick jag! Jag gjorde istället värdens vurpa och rullade runt 1 varv i slänten. Den lilla killen sprang i mål bara 4 sekunder före mig…