Vilken dag jag har haft! Det har varit underbart väder och ridturen var oerhört trevlig!

Nog för att jag har ridit förut, men det har aldrig kännts såhär rofyllt och stort på på något sätt. Kanske beror det på att den här ridturen är något jag kämpat länge för, något jag länge velat göra, men tyvärr vägt för mycket….

Men nu har jag väl nått dit och fått min belöning, därmed inte sagt att jag ska sluta. Jag tänker givetvis fortsätta gå ner i vikt, men det får ta den tid det tar…

När vi kom till Sör Sellnäs i morse stod det massor av hästar uppbundna vid ett räcke. Alla hästar skulle borstas rena så det var bara att sätta igång…

När vi var klara med det skulle vi bli tilldelade hästar, så vi fick vi berätta för gruppen och och vår gruppledare, Carro, hur mycket ridvana vi hade. Jag blev tilldelad en stor vallack som hette Kappi. Kappi betyder hjälte på Isländska och han var verkligen en hjälte sa Carro. Väldigt lätt att jobba med, men han gjorde inte mer än vad han behövde och krävde en något balanserad ryttare. 

Det kändes bra att jag fick en stor häst då jag skulle sitta på hästryggen ett par timmar. Även om jag nu håller måttet för maxvikten så är det ju fortfarande djur vi ska sitta på.

Vi började rida lite i en paddock för att testa några halvhalter och få en kortare genomgång… Sedan bar det av mot skogen!

Det är helt otroligt vad de hästarna klarar av. Vi klättrade uppför extremt branta ställen bl.a. ett kalhygge där jag blev tvungen att nästan ligga längs hästens hals för att vara i jämnvikt och balans med hästen. Och vilken utsikt sedan när vi nådde toppen!

Vi red i ca 1½ timme, sedan stannade vi vid några gamla fäbodar och fikade så hästarna fick vila en stund.

Det finns gott om djur i skogen, här ett av dem som jag hittade:

Efter det red vi hem igen och tvättade av hästarna med en blöt svamp…