Imorse var det strålande sol och jag längtade lite efter min morgonträning -Fast bara LITE! Helst hade jag ju velat sova ett tag till…

Jag tänkte att de som jag brukar möta under min runda förmodligen är ute och tränar/promenerar också och då blir man mer peppad. Ett leende och ett ”hej” kan pigga upp ganska mycket…

Men nej, INGEN av dem jag brukade möta syntes till. Eller jo EN, men jag såg bara ryggen av henne då hon joggade hemmåt och hon såg inte mig…

Så morgonens runda är det bara jag som kan tala om att jag genomfört, jag har ingen som kan styrka det om nån skulle fråga… 

Men, men, jag vill minnas att någon sagt till mig nångång att man ska träna för sin egen skull… Men jag har inte riktigt kommit på vad de menar… Nån gång i framtiden kanske, men inte just nu… Jag har inte tid med det…