Kattungar och dåligt samvete.

När jag vaknade imorse hörde jag något som skrek/pep, Rossy, min katt väntade visserligen ungar… Jag gick upp och hittade en kall och blöt kattunge på hallgolvet, men den skrek inte. Den var nästintill orörlig. Jag torkade och värmde den. Rossy låg helt utslagen på golvet i det andra rummet. Sedan hörde jag pipandet igen, bakom gästmadrassen som stod upprest mot väggen kravlade det en unge visserligen torr, men ganska kall. Jag lade ner båda ungarna i den låda jag gjort i ordning åt dem och lade ner Rossy bredvid. Hon började tvätta dem och de lyckades dia. Knappt 5 minuter senare ställde hon sig upp och bara skrek. En unge till fick hon… Jag satt kvar hos henne ett bra tag och kollade att alla mådde bra och började dia. Det såg dock ut som att hon hade värkar fortfarande och jag väntade och väntade….

img_0559

Maten fick jag i mig idag, men träningen? Jag skulle ju ha gått en promenad på minst 60 minuter, ska ju göra det VARJE dag som jag inte styrketränar och varje dag räknas…

Nu har ju snart hela dagen gått och det har inte blivit någon promenad, mer än att jag rastat hunden…

Jag vet inte om kattungar räknas till någon godtagbar ursäkt för att inte träna? =/ Men jag har ont i mina benhinnor också… Måste erkänna att jag har dåligt samvete iaf… Så om jag får frågan om jag har har fuskat, så… Ja, isf har jag det… =(

2 svar på ”Kattungar och dåligt samvete.

    • Nej, det är klart. Men… Aja, jag får väl ge mig ut och gå då… Annars kanske du rapporterar till Klaudia?! *ooops!*
      Orden ekar i huvudet ”Kom ihåg att VARJE DAG RÄKNAS”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *