När man har en tid att passa, tycker att man börjar i tid och har GOTT om tid på sig.  Jag plockar fram rena kläder till bebis, och ren tröja till mig.

Byter en lätt våt blöja och börjar klä på henne. Har tagit på overallen och satt ner henne i babyskyddet. 

Då ser jag hur hon börjar vrida på sig och bli allmänt missnöjd. Självklart har hon bajsat!! 💩

Av med alla kläder igen och byta till en ren blöja. På med kläderna och ner i babyskyddet direkt. Fortfarande gnällig… Men nu börjar det bli bråttom.

Jag går iväg för att hämta mobilen som låg på laddning och hör hur det bubblar till! Kräktes hon nu också?  Nej, sån ”tur” hade jag inte. Hon bajsade IGEN!! Av med overallen, av med kläderna och byta blöja ännu en gång. 

Nu började det bli riktigt bråttom! Stressad mamma som ”sliter och drar” (det kändes så i alla fall). Ner i babyskyddet ännu en gång och på med en filt då vi skippade overallen.

När vi kommit ut genom dörren och jag har låst och larmat, inser jag att dosan till garageporten ligger kvar inne. 

Bara att låsa upp, larma av, hämta dosan och så larma och låsa igen. 

Trots allt trassel så hann vi i tid! Dessutom somnade hon i bilen, lyckligt ovetandes om att jag var stressad.