Jag vet att det låter bakvänt, men hon vill att jag ska VÅGA misslyckas, bara så jag får se att det inte kommer hända något hemskt!

Idag fick jag nämligen höra nånting som jag aldrig tänkt på tidigare. Nånting som fick mig att tänka till. Jag tror att poletten trillade ner liksom!

Jag är (var?) livrädd för att misslyckas, att sänka mig själv och INTE uppnå mina mål. Därav anledningen till att jag inte haft några tidsbestämda specifika mål med träningen. Ett mål har varit att GENOMFÖRA lopp, men inget tidskrav. Eller att gå ner X antal kilo, men utan tidspress. Alltså mål som jag inte KAN misslyckas med!

Efter de orden jag fick höra idag blev jag tvungen att tänka om. Ett ”misslyckande” är kunskap! Kunskap om vad man behöver förändra för att kunna uppnå målen. Och då lät det ju inte så farligt att ”misslyckas”. Ingen är ju proffs från början. Handlar det om nya övningar måste man ju FÖRSÖKA!!

Utöver det lärorika samtalet med min coach idag tog jag en promenad längs strandpromenaden och sedan upp genom Vikdalen på vägen tillbaka. Riktigt fint här!