Idag är det 4 år sedan jag började träna på Atlantum Gym & Rehab. En viktig vändpunkt eller snarare totalomvändning i mitt liv, efter en månads träningsuppehåll och då menar jag från ALL träning. Jag brottades med ständig prestationsångest och till slut orkade jag inte mer. Jag kan inte ändra på något som redan har hänt, men jag låter det vara en erfarenhet och tänker aldrig låta det ske igen!
Den 17 maj träffade jag i alla fall en tjej som hjälpte mig igång med styrketräningen i början och var med mig under varenda gympass, den första tiden. Det var nog en nödvändighet, för ärligt talat -jag vågade faktiskt inte gå dit ner själv. Rejält överviktig >110 kg!! och totalt vilsen bland maskiner, hantlar och skivstänger… Idag är gymmet mitt ”andra hem” och det känns inte konstigare att gå dit än att komma hem.
Promenerade gjorde jag mycket. Varannan morgon gick jag ett varv runt älven och varannan dag intervaller (PROMENAD) upp och ner för en backe, tillsammans med Shakira, min dåvarande hund. Tro mig, det var RIKTIGT jobbigt på den tiden. Rundan tog ca 1 timme då och förra veckan tog jag mig runt på 34 minuter, springandes.