Långfredag och gymmet har stängt så idag var det en intervallstege på schemat. Återigen fick jag nytta av min intervalltimer från gymboss.

Jag vet att kilometertiden kanske inte är den bästa. Men jag ÄR inte heller den bästa på att springa. När det är som jobbigast blir inte stegen så långa och jag fokuserar mer på att fortsätta med ”springsteg” än att börja gå, (även om det kanske hade gått snabbare). Ibland ekar orden i huvudet på mig. ”Upp med bröstkorgen, höj blicken, djupare andetag så får du mer syre”. Ja, en gång i tiden hade jag ett förhållande med en långdistanslöpare. Men jag undrar om jag lärde mig nånting när det gäller löpning?
Jag kom i alla fall upp i 191 i puls som högst idag…

Det stod faktiskt en grej till, men det funkar liksom inte. Handstående så länge som möjligt. Jaha, var då? *looking for some place* Nej, jag har helt enkelt inte tillräckligt med utrymme för det hemma. I alla fall inte innan jag är säker på övningen. Jag har inte utrymme för att misslyckas med övningen om man säger så. Liiite självbevarelsedrift har jag faktiskt… 😉