Igår fick jag en spontan kommentar, eller rättare sagt komplimang från oväntat håll! 
Visst händer det att jag får positiv feedback i bloggen av folk jag inte känner, men bakom en dataskärm kan ju alla vara anonyma… Därför blir man extra glad när en person kommer fram till en och säger det personligen!
Igår var det en tjej som var imponerad av mitt ”jobb” och sa att hon läst min blogg och tyckte att jag var jätteduktig! Jag blir bara SÅ glad inombords!!
För bara nån vecka sedan var det en annan tjej på gymmet, som sa nåt liknande, men var väl inte helt säker på att det var jag… ”Ursäkta, var det du som var med i en artikel i tidningen…” o.s.v… Strongt!! Fast tänk att så lite, kan göra så mycket för nån annan….
Fast det kan inte ha varit roligt att vara den första som sa det, för då blev jag nästan rädd och lite illa till mods. Jag var väl helt enkelt inte van… Men det är 1½ år sedan nu, så jag lovar att inte bitas!